jag ställer frågan igen

Idag började en tanke gro i mitt huvud som jag inte kan släppa riktigt. Jag har skrivit om det förut på ett annat sätt där jag ställde frågan om vem som kan bestämma att vi har fel? Att alla andra länders forskning är strunt? Det var efter att jag blivit tillsagd på skarpen av en okunnig person på FB att det jag skrev i bloggen var olagligt. (Vilket det inte är.)

I alla fall, det jag vill skriva nu är om respekt. Jag skriver ofta här att jag har full respekt över människors val av vård. Jag har aldrig någonsin idiotförklarat någon som väljer enbart cellgifter som sin cancermedicin. Jag kommer heller aldrig att göra det. Alla måste få tro på det de vill och göra sina val efter det. Jag kommer aldrig försöka övertyga någon om att välja vare sig det ena eller det andra. Jag tycker däremot att alla cancersjuka förtjänar att få veta allt om båda sidor av medicinen.

Det jag har väldigt skarpa invändningar emot är Socialstyrelsen, läkemedelsbranschens totala avsaknad av samvete och läkarnas arroganta inställning till att alla kanske inte tycker att cellgifter är Guds gåva till mänskligheten. DET har jag stora problem med. Att Försäkringskassan inte ersätter för vård utomlands "om det inte finns liknande behandling i Sverige". DET har jag stora problem med. (Om det fanns liknande behandling i Sverige så hade vi ju inte behövt åka till Danmark eller Tyskland. I D I O T!) Att det aldrig forskas på orsaken till varför snart varannan människa får cancer. DET har jag stora problem med.

Att hela tiden få höra och läsa av dessa instanser och människor att man är helt dum i huvudet för att man inte gör som de säger, gör mig ledsen och frustrerad. Vilka är de att tala om för oss att vi är helt tappade bara för att vi vill läka kroppen på ett sätt som funnits i alla tider, innan Big Pharma bestämde vad som är rätt och vad som är fel? Vem gav dem den rätten? I Sverige idag kan inte en cancersjuk välja om hen vill ha cellgifter eller c-vitamin intravenöst (eller kanske både och), den rätten har tagits ifrån dem.

Man skulle ju kunna tycka att det vore rimligt att Cancerfonden släpper in alla cancerpatienter i gemenskapen, även de som väljer att gå en annan väg än cellgifter. Men nej. Aldrig har det stått någon på cancergalans scen och berättat sin historia om hur cancern kunde besegras med hjälp av alternativ medicin. Ändå väljer de att kalla galan "Tillsammans mot cancer". Av de 69 miljoner som samlades in ikväll gissar jag att noll kommer gå till forskning om alternativ medicin. Ändå är det det som sen blir orsaken till varför det inte anses okej med alternativ medicin, det finns ingen "vetenskaplig forskning". Svårt då att få till förändring.

Jag ställer frågan igen till alla som tror att de vet bäst. Varför har ni rätt och vi fel?

Från igår. Så här kan cancer också se ut.