onsdag, oktober 30

varvade som vi är

Jag vill börja detta inlägg med att hylla alla fantastiska, underbetalda och helt slutkörda undersköterskor och sjuksköterskor vi har i detta land. Människor som sliter varje dag med att försöka göra livet lite bättre för alla sjuka och gamla. Jag är full av beundran inför ert arbete och detta inlägg handlar inte på något sätt om er.

Den svenska sjukvården suger. Vi alla tror att vi bor i ett land där vi på grund av vår höga skatt har en sjukvård som står högt i kurs mot resten av världen. Det är ett enda stort skämt. Faktum är att resten av världen har sprungit ifrån oss för länge sen. Vi har nog till och med blivit varvade ett par gånger.

Idag hade vi då det där läkarbesöket med hans onkolog. Där han tackade nej till alla fortsatta cellgifter. Utan invändningar från onkologen. Där han sa att han kände sig tappad mellan varenda jävla stol som finns. Utan invändningar från onkologen. Där han berättade om att vi tänker söka oss till Tyskland för behandlingar. Utan invändningar från onkologen. Där han sa att vi vill ha en remiss till Danmark för en PIPAC. Där tog det stopp. För eftersom PIPAC-operationer inte är en "etablerad behandlingsmetod" i Sverige så får läkarna inte hänvisa utomlands. Att det är etablerat i flera länder i Europa skiter Sverige fullkomligt i och tycker fortfarande att vi i Sverige vet bäst. Omsprungna och varvade som vi är.

Det läkaren kan göra är att skriva ett referensbrev som vi själva måste skicka ihop med hans journal till Odense. Sen är det upp till sjukhuset där att avgöra om det blir operation eller inte. Att sen börja bråka med Försäkringskassan om vem som ska betala blir ju ett kapitel för sig. Det orkar jag inte ens tänka på nu. Vi vill bara få det här gjort så att vi sen kan dra vidare till Tyskland där en mängd behandlingar väntar varje dag i två veckor.

Sak som stör mig, nummer 1:
På frågan om varför inte modertumören tas bort och stomin fixas till fick vi svaret: "efter att det har blivit en spridning så är det inte modertumören som är problemet längre, det är spridningen. Därför spelar det i stort sett ingen roll om den är kvar eller inte och det kan bli komplikationer man inte vill ha vid en sån operation." Det köper jag. Men sen vid diskussionen om en PIPAC kom: "det kan hända att de tycker att det är en kontraindikation att modertumören är kvar". Hur ska ni ha det? Är den ett problem eller är det spridningen som är ett problem?

Sak som stör mig, nummer 2:
Den typ av cellgift som min man fick, 5-FU, hör till de allra giftigaste man kan få. Om du saknar ett visst enzym i levern så kan en, enda injektion döda dig. Vilket händer ibland eftersom det finns personer som saknar dessa enzymer i levern.  Man kan kolla detta med ett enkelt blodprov som kostar sjukvården ca 1000 kr. Vi frågade om det provet tas i Sverige? "Nej, det anses inte kostnadseffektivt med ett sånt prov". Det anses alltså inte vara kostnadseffektivt att kolla om personen ifråga kommer överleva sina cellgifter? Nej.

Jag har tappat allt förtroende jag någonsin haft för läkare i Sverige. Jag undrar hur det känns att gå och lägga sig på kvällen och veta att man i sin jakt efter bonusar man blivit lovad av läkemedelsföretagen skiter totalt i sina patienters bästa? Jag skulle känna mig så jävla korkad om jag vägrade att ta till mig resten av världens vetenskap och behandlingsmetoder. Dummast i klassen, liksom.

Och vet ni, det enda vi vill mitt i allt detta är att min man ska överleva. That's it.