Det var vad som hände när vi bad läkaren i Tyskland om lite motivering till förslaget om en PIPAC i Danmark innan vi åker till honom i Tyskland. Han tar sig dessutom tid att svara oss medan han är och håller föredrag i New York. Onkologläkarna på USÖ har inte ens tid för ett samtal, utan låter oss vänta i en och en halv vecka för ett möte. Detta efter att vi fått beskedet om att det rekommenderas att "palliativ behandling påbörjas". Inte en enda gång har vi hört en svensk läkare säga "det är vad jag själv skulle ha gjort" om de cellgiftsbehandlingar de ger här till cancerpatienter.
Jag skrev en gång i ett inlägg att jag har ganska mycket att säga om det här med cellgifter och att jag skulle återkomma till det. Det ska jag nu. Det här kommer bli långt. Och jag vill påpeka att detta är vår erfarenhet av cellgifter. Självklart finns det olika cellgifter för olika typer av cancer, alla får ha sin åsikt och sin tro om vad som kan hjälpa. Det lägger jag mig inte i.
När du kommer till onkologen första gången så möts du av fina färger, vänliga sköterskor och ett lugn som känns behagligt. Du går in i behandlingsrummet. Nästa gång du ser sköterskan har hen skyddskläder och skyddshandskar på sig. Cellgifterna är väl förslutna i droppförpackningar som ligger i väl förslutna plastpåsar. Som ligger i en till väl försluten plastpåse. Om en droppe cellgift spills måste hela behandlingsrummet saneras. Killar får inte stå upp på toa utan måste sitta ner och kissa. För att inte skvätta gift. Du måste alltid spola två gånger. Fräscht. Det här skjuts alltså rätt in i blodet på folk. Det har jag redan från början varit väldigt tveksam till. Att du dessutom aldrig blir informerad om vilka risker du tar i form av biverkningar gör mig ännu mer tveksam. Varför informeras inte folk om att vissa cellgifter kan orsaka hjärnskador, hjärtinfarkter eller i vissa fall, död? Istället informeras du om att du kan bli lite illamående och köldkänslig. Kanske kan hårkvalitén förändras. "Men det brukar ordna till sig efter avslutad behandling." Som om ett vackert hår hjälper dig när cellgifterna sett till att hela tarmen på dig är inflammerad och läcker bakterier rätt ut i blodet?
När han åkte in på sjukhuset sista vändan så togs beslutet att avbryta. Han fick aldrig den sista cellgiftsbehandlingen av fyra. (Det hade ju dessutom varken gjort från eller till på själva cancern, något läkarna var medvetna om redan innan.) I mina ögon är det är det enda bra beslut som tagits av hans onkologläkare. Min man vägrade dessutom att fortsätta med alla andra mediciner. Vi åkte hem.
Väl hemma började vi med våra alternativa behandlingar på riktigt. Och hans hud slutade vara grå. Hans mage började fungera som den ska. Smärtan försvann. Styrkan kom tillbaka. Han gick upp i vikt igen (tänk, helt utan socker) och han kom tillbaka till livet. Detta på bara några veckor. Att då inte börja tvivla på cancervården är ganska svårt. När du har ett levande bevis framför dig på hur bra man kan må av alternativ medicin så känns det som att du har svaren där.
Så vad fick då min man för cellgifter? Det kan ni läsa om här. Exakt den blandningen FOLFOX med 5-FU som beskrivs där. Och det höll ju på att gå duktigt åt helvete, kan vi säga. Han höll på att dö av dessa biverkningar och medicinerna mot biverkningarna. Så att han skulle tacka ja till ännu mer cellgifter fast nu inte ens för att bota är väldigt avlägset. Vi har läst otroligt mycket de senaste dagarna för att kunna ta ett beslut. Och vi har kommit fram till att det inte är många argument som biter på oss längre. Han vill inte ha den palliativa behandlingen i Sverige.
Så för att återkomma till början. Vi kände att vi behövde motivation inför en PIPAC eftersom det också innebär cellgifter fast på ett annat sätt och med mindre allvarliga biverkningar. Svaret vi fick från Dr Henning Saupe gav oss det vi behövde. Vi ska till Danmark, så fort det bara går. Helst vill jag åka igår för att sen dra vidare till Tyskland. Läkarna i Sverige har sjabblat bort tillräckligt många månader nu.
 |
| Inte ens två veckor efter att cellgifterna höll på att kosta honom livet. |