Som tvingar oss att sitta med en stomiterapeut för att lära oss om hur det går till när tarmen sitter utdragen genom ett hål på magen.
Som tvingar oss till ytterligare ett jobbigt samtal med en semestervikarierande läkare vars alla meningar börjar med "jag vet inte" eller "jag tror". Som läser journaler lite för fort och därför säger saker som inte stämmer. Som kommer tillbaka för att be om ursäkt för felaktig info.
Som tvingar oss att träffa den narkosläkare som ska söva honom inför operationen som avgör allt. Hur mycket? Hur utspritt? Hur behandlar vi bäst?
Jävla JÄVLA cancer! Jag hoppas fan att du får dö den mest plågsamma och snabba död en cancertumör någonsin kan. Jag önskar det så mycket. Det är min enda önskan just nu.
New Jersey, julafton 2016 |