Nej, det kommer det inte. Är det något jag vet alldeles säkert mitt i all ovisshet så är det det. Livet kommer aldrig bli likadant igen. För vi kommer aldrig bli likadana igen. Vissheten om hur snabbt allting kan förändras kommer finnas med för alltid. Ödmjukheten och glädjen inför livet om saker går bra kommer finnas med för alltid. Sorgen om saker inte går bra kommer finnas med för alltid.
Jag förstod det inte fullt ut när jag skrev det andra inlägget under "i skuggan av cancer" om hur livet förändrades den där dagen i maj. Nu förstår jag mer och bättre. Vi kommer aldrig bli likadana igen.
Det ska jag prata mer om med kuratorn nästa gång, känner jag.
![]() |
Vår älskade Lillgangster. |