Efter att vi fick reda på att hans cancer spridit sig till bukhinnan har livet blivit ännu tyngre. Eftersom allting plötsligt blev så mycket mer allvarligt. Det ska göras en föroperation med titthål för att se exakt hur bukhinnan ser ut. Det ska även sättas en stomi för att undvika stopp i tarmen och akutoperation. Den ska göras den 10 juli. Så långt borta. Ändå tycker läkarna att det är en tidig tid och att vi har tur. För oss känns det som en evighet.
Samtidigt så vet jag att människor faktiskt blir botade från den här typen av cancer. Jag vet att det finns ganska goda chanser att det blir just så. Men jag känner att jag måste få gå en balansgång mellan de båda. Att tillåta mig själv att tänka åt alla håll. Det är så jag bäst får dagarna att gå.
 |
| I sommarstugan. |