Vi vill inte tro att det är cancersmärta utan något annat som är fel i magen. Eftersom det börjar bränna och svida så fort han äter något. Eftersom det bildas gaser som gör ganska ont i magen. Eftersom smärtan minskar när han lägger sig i ett bad och slappnar av. Och framför allt eftersom det de senaste månaderna har gjorts en del ingrepp och liknande som skulle kunna ha skapat en inflammation eller liknande.
Självklart kan vi ha fel och läkarna rätt. Men innan jag köper "cancersmärta" så vill jag att min man får en MR (magnetröntgen). Det tror jag att de flesta skulle vilja. Så vad är problemet och varför är det inte intressant för läkarna att reda ut detta? "En MR är inget som ligger i planerna nu, vi testar kortison i tre veckor för att se om det hjälper. Sen har du ju en CT inbokad snart (som inte visar något om tillståndet i tarmarna) och ett läkarmöte två veckor efter det. Vi får se då och fortsätta diskussionen då istället. Ville du ha högre dos på Fentanyl-plåstret?"
Min man tackar nej till högre dos och samtalet avslutas.
Så vad menar läkarna? Om du har cancer så kan du aldrig drabbas av något annat? Du kan inte få magsår? Eller migrän? Eller ett hål i en tand? Eller stuka en fot? Är alla problem du kan drabbas av under resten av ditt liv för alltid "cancersmärta". Att ge oss en MR för att kunna utesluta vissa saker åt vilket håll det än må vara är tydligen helt omöjligt. Nu skulle vi kunna gå runt onkologen och få en remiss på en MR från en privatläkare, men då får vi bekosta den själva. Och där går fan min gräns. Vi kan betala för vård utomlands men att behöva betala för den i vårt hemland där vi betalat skatt sen vi var 18 år gamla, det gör vi inte. Vi ska kunna få en MR ändå.
Från och med nu dricker min man ren, ekologisk Aloe Vera-juice tjugo minuter innan måltid för att bädda in tarmarna lite extra. Vi hoppas på det bästa. Som vanligt.
 |
| HÖRS DET NÄR VI PRATAR?! |