Två meningar som gör mig fruktansvärt frustrerad: jag kan inte och det går inte... Jag blir galen när jag hör någon av mina elever säga det! Har man den inställningen till en ny koreografi så fäller man liksom krokben på sig själv. Nej, självklart kommer det inte att funka då... Tänk istället: Oj då, det här var lite klurigare än vanligt. Nu får jag nog träna lite mer på det här än vad jag brukar, men jag ska klara det!
Allting handlar om vad man har för inställning. Med ett öppet sinne kan man nog klara av att lära sig det mesta. Jag har sagt det förut och jag säger det igen:
"Allt går. Utom bebisar, men de lär sig..."
