morgongråt

"Inatt drömde jag mardrömmar. Första gången på väldigt länge. Jag var jagad av någon. Jag försökte springa i meterdjup snö. Självklart kom jag ingenstans medan den som jagade kom närmre och närmre. Vaknade i panik. Lyssnade efter andetag bredvid mig. De fanns där. Sen sov jag inget mer."

Varje morgon vaknar jag med en speciell känsla inuti. Ungefär som när man drömt något ledsamt, man är sorgsen när man vaknar eftersom drömmen sitter kvar en stund. Exakt så känns det varje morgon. Men det här är ju ingen dröm utan vår verklighet från och med nu. Vissa morgnar är lättare än andra att handskas med. Idag är ingen lätt morgon och ledsamheten sitter kvar i bröstet.  

Soluppgång i Puerto Rico, vintern 2016