there is no planet B

Det är val snart i Sverige. Det har väl inte undgått någon, misstänker jag. Denna gång har det verkligen tagit knäcken på mig totalt. Jag är helt utmattad i hjärnan redan innan jag öppnar sociala medier för dagen och jag blir bara mer och mer nedstämd för varje dag närmare valdagen vi kommer. Det känns som att allt är på väg att gå käpprätt åt skogen. Att vi är på väg mot mycket mörkare tider med klimatförändring, invandrarfientlighet, egoism och ett samhälle som tar ett megakliv tillbaka i tiden när det kommer till jämställdhet. Jag ligger sömnlös på nätterna och grubblar hela dagarna.

Den här sommaren har skrämt mig rejält. För den här sommaren har alla varningar om klimathotet blivit på allvar. Bränder, torka, vattenbrist, nödslakt av djur, fiskeförbud och totalt eldningsförbud. Min ångest över klimatet har växt i takt med att nya bränder rapporterats dagligen. Den har funnits där och gnagt inuti och bara växt sig större och större.

I min värld finns det inte en enda valfråga som står över klimatet. Det kan diskuteras flyktingar, barnomsorg, sjukvård och skatter tills folk blir blåa i fejset. Utan en planet att bo på spelar det liksom ingen roll hur många kvotflyktingar vi tar emot. Eller hur många BB det finns i landet. Förstår inte folk det?

Det spelar ingen roll hur alla klimatförnekare (läs Trump, Åkesson och annat löst skräp) försöker få oss att tro att klimathotet är ett påhitt. När tiden är ute så är den ute, vi kan inte vrida tillbaka den. Ångesten blir inte mindre när jag tänker på vilken värld vi kommer lämna ifrån oss till barnen. En värld i totalt kaos. Kunde vi verkligen inte bättre än så?

There is no planet B.

Bild från förra valet. Känns som att den kommer vara väldigt aktuell denna gång också.