Okej. Nu ska vi prata lite dansträning här. Så ni som absolut inte vill läsa om det utan hellre läser om Lillgangstern eller skalbaggar eller Riksåklagar'n, ni kan sluta läsa nu.
Det absolut viktigaste i en dansares liv är att bygga upp kroppen. Det är kroppen som är redskapet för att överhuvudtaget kunna dansa och tar man inte hand om den ordentligt så kommer det inte gå så bra. Det säger sig ju självt. Det är när kroppen är svag som skadorna kommer. När det inte finns styrka till alla roliga moves ni vill göra.
Så till alla mina elever, skippa ALDRIG uppvärmningen. Det är där ni bygger upp rätt muskler. Det är där ni stretchar er till vighet och smidighet. Det är där allting tar sin början.
Tyvärr finns det inga genvägar. Så enkelt är det. Vill ni bli riktigt bra dansare, så måste ni ta er igenom den där supertråkiga uppvärmningen som ibland gör riktigt ont. Om man av någon anledning inte vill eller orkar ta sig igenom den, då ska man heller inte dansa just den dagen. Nu menar jag ju självklart inte när man är sjuk eller skadad. Men de dagarna gör man ju klokast i att sitta och titta på i alla fall.
Och tro mig. Jag har stått där ni står nu. Jag har också förbannat den där asjobbiga dansläraren som bara tjatar hål i huvudet på en. Jag har haft träningsvärken from hell. Jag har pinat mig igenom tusentals stretchpass som jag gärna sluppit. Men så har jag också vunnit en hel massa tävlingar. Jag har stått på massor med olika scener och dansat uppvisningar. Jag har varit koreograf och danslärare i över 20 år nu. Jag har delat med mig av all min kunskap till elever som numera arbetar som dansare i massor med olika TV-program. Jag har fått leva min dröm.
Och hela tiden när jag gjort allt det, har jag litat på min kropp. För jag vet att den inte sviker mig. För jag har byggt upp den under en väldigt lång tid. Och det kommer jag fortsätta att göra. Tillsammans med mina elever.
Så. En dansares viktigaste redskap är kroppen. Se till att ta hand om den ordentligt. Den kommer ni ha stor glädje av i livet som dansare.