Alltså, jag är grymt imponerad av de tjejer som ska iväg till Helsingborg i helgen och tävla. Fasiken, vad ni kämpar! Just nu är jag nog inte favoritpersonen i de här tjejernas liv, men de vet att det är värt det. Det är värt varenda ond muskel, varenda svettdroppe och all den där hemska mjölksyran.
Been there, done that. Och när jag fick lön för mödan genom att få stå högst upp på pallen, var jag redo att göra om alltihopa igen. Det finns inget bättre. Och man behöver inte stå högst på pallen, för att känna så. Har man gjort allt man kan och är nöjd med det, så är det värt allt slit. Hundra gånger om.
Nu jäklar, nu kör vi allt vad vi kan på lördag!
Kick some ass and make me proud!