Idag var det dags igen. För den där roddmaskinen.. Inte roligt. Inte roligt alls, faktiskt. Det gjorde ju inte saken bättre att Sandra dök upp som gubben i lådan o höll mig sällskap. Jag som hade tänkt fuska lite. Det låter jag ju bli med när hon är i närheten.Men efteråt känner jag mig som den mest nyttiga människa i världen. Då är det ju värt det. En timmes plåga för att få känna sig bäst på jorden. Sen kommer jag tillbaka till verkligheten igen. Inser att det nog krävs lite mer än en timmes styrketräning för att bli bäst på jorden.