22.30 går jag och lägger mig.
22.35 börjar Kalle bli orolig. Jag går in till honom och känner att han är jättevarm. Fan. Men han vägrar vakna utan vill sova vidare.
23.10 upprepar vi hela proceduren inne hos Kalle. Han vägrar fortfarande vakna.
00.30 vaknar så Kalle. Med över 39 graders feber och magknip. Han tror hela tiden att han ska kräkas och är jätteledsen för det. Han tittar på Peter Pan och dricker lite saft.
01.30 kommer våran kisse hem. Hon ställer sig och skriker vid dörren och SKA in. När hon väl får komma in KRÄVER hon gos.
02.00 känner sig Kalle redo att sova. Alvedonen har börjat verka och han känner sig bättre.
05.00 ska kissen ut igen. Hon jamar, kloar, biter mig i tårna för att få min uppmärksamhet.
06.30 kommer en morgonpigg Kalle ut i sovrummet. Av nattens dramatik syns inte mycket spår. Han är pigg, feberfri och vill lägga pussel...