Efter min lilla mikropaus i tillvaron drog jag in till stan. Kunder att massera. Bland annat en sjuksköterska som jobbat på akuten på USÖ de senaste 20 åren. Hon är en stammis hos mig.Under massagen pratade vi om ditt och datt och kom fram till att hon var otroligt rädd för sprutor... Eh.... men, liksom, hur går det ihop? Funka tydligen alldeles utmärkt så länge hon fick köra in sprutorna i alla andra utom sig själv....
I alla fall, nu har hon bytt jobb på USÖ. Nu jobbar hon med rådgivning inom hygien och smittspridning. Just det, nu vet ni vart det här leder, va? Självklart frågade jag om svinis och vaccinationen mot den. Det visade sig att hon just nu sitter och försöker planlägga hur det ska lösas rent praktiskt med alla som kommer vilja vaccinera sig.
Jag har varit lite emot att vaccinera sig. Varför, liksom? Vi kommer inte att dö allihopa. Efter den info jag fick har jag ändrat uppfattning. Vi kommer fortfarande inte att dö, någon utav oss, men det kommer komma en andra våg och kanske även en tredje. Så nu ska jag vaccinera mig. Kalle ska vaccineras. Totte tänker jag tvinga vare sig han vill eller inte. Här ska det tas sprutor!