Det finns ingenting i min rygg som är logiskt just nu. Tydligen. Mina krämpor stämmer inte riktigt överens med vilka muskler som strular. Ägaren av skolan gav mig behandling idag. Det slutade med att han kliade sig lite i huvudet. "Anna, det här kommer låta skitskumt. Men jag tror att du har någon slags omvänd träningsvärk. Din kropp är så van vid att träna, att det här är sättet den protesterar på när du gör absolut ingenting." Jag håller med. Det låter verkligen skitskumt. Rena rappakaljan.Lite senare har jag en privatlektion med Emelie och Sara. De är medvetna om läget. Får nästan gissa sig till vad jag försöker förklara och visa för dem. Men det funkar.
Så försöker jag mig på lite försiktiga armvevningar. Samtidigt som jag vrider huvudet lite lätt åt höger. Fortsätter en liten stund till. Och helt plötsligt känns min kropp lite gladare. Inte så att den asgarvar precis, men den småler lite i alla fall. Så snälla, kan vi börja terminen lite tidigare. Min kropp klarar tydligen inte av att vila...