Det är en väluppfostrad son jag har. Innan vi gick ifrån caféet där vi ätit våra onsdags-pannkakor läxade han upp mig för att jag inte bar bort våran bricka. Sen gick han fram till kassan och sa "tack för maten" till tjejerna bakom. Sen sprack bubblan. Jag var tvungen att muta honom med choklad för att han skulle hålla mig i handen när vi gick över stan.
