Idag träffade jag Rikspuckot 2018. Vid helt fel tillfälle (efter en vecka där jag varit alldeles för mycket ”ute” och började känna mig ganska utmattad) dök han upp, denna man som trodde han kunde tuta bort fem bilar. När inte det funkade så körde han helt enkelt på mig (alltså mig, inte mig sittandes i bilen, utan mig ståendes utanför min bil) i sin ilska över att trafikstockningen inte bara försvann av hans tutande.
Så nu har jag nåt att klura på resten av helgen. Hur kan någon vara så korkad? Plus att jag återigen inser att jag inte ska vara runt folk när jag är utmattad i hjärnan. Det finns liksom inget filter då. Ett pucko för mycket och jag tappar tron på hela mänskligheten.
Nu ska jag vila några dagar. Hemma. Själv.
