Om du har en HSP-person i ditt liv kan det underlätta enormt att veta lite, eller mycket, om ”den lite knepiga, osociala, känslomässiga, labila” människa du har bredvid dig.
1. Vi behöver tid för avkoppling.
Vårt känsliga nervsystem pallar inte riktigt vad som helst, hur länge som helst. Det är snarare så att vi inte pallar mycket alls utan att känna oss aningen utmattade. Vila är superviktigt för oss och att få en lugn stund innan eller efter något som tar på krafterna är A och O för oss. Nej, jag är inte lat, jag är högkänslig.
2. Stöttande personer.
Vi har nära till alla känslor i registret. Vare sig det är glädje, tårar eller ilska. De ligger liksom precis under ytan och vi kan inte hindra att de bubblar upp. Människor som förstår oss hur svajiga vi än är, är det viktigaste av allt för oss. Att alltid få höra ”men oj vad du överreagerar nu” kan få vilken människa som helst att börja fundera lite över sitt beteende. (För en HSP-person betyder det sömnlösa nätter av klurande över vad som fel på en på riktigt.) Det är mycket begärt, jag vet, men försök att liksom bara följa med på åkturen, det är snart över. Vi HSP-personer orkar aldrig vara i en känsla så värst länge.
3. Mat med jämna mellanrum.
När jag blir hungrig, hjälp mig att hitta föda. Du kommer ångra dig om du inte gör det. Hangry får en helt ny innebörd med en HSP-person.
4. Tid för att anpassa sig.
Nya saker = obekväma saker. Jag mår lite ångestdåligt varje gång det dyker upp nya saker i mitt liv. Det betyder inte att jag inte vill ta tag i det eller att ”allt var bättre förr”. Det betyder att min hjärna håller på att bearbeta allt det nya. Eftersom jag har en miljon saker mer att bearbeta på grund av hur min hjärna funkar jämfört med en icke-HSP, tar det lite längre tid. Ge mig den och allt blir finemangs.
5. Betydelsefulla relationer.
Jag har inte mycket folk i mitt liv, men de jag har där är otroligt viktiga för mig. Jag har aldrig klarat av kallprat (vilket är typiskt för HSP), det kliar i hela mig och jag har aldrig förstått vitsen av att prata om väder, husdjur eller ”och bilen går bra?”. Jag undviker dessa situationer vilket gör att folk uppfattar mig som dryg. Smällar man får ta. Sen har jag alltid varit väldigt selektiv med vilka personer jag släpper in mitt liv från allra första början.
6. Egentid
This is the BIG one. Vi är inte osociala, men vi behöver vårt eget sällskap mer än andra. Oftare än andra.
7. Sömn
Alla behöver sova. Alla mår lite halvtaskigt av en dålig natt sömn. För mig kan det vara skillnaden mellan en bra dag eller en dag av konstanta känslor, misstag, funderingar och oro. Som oftast slutar med en känslobomb av något slag.
Jag måste helt ärligt säga att jag tycker lite synd om människor som lever runt en HSP-person. Vi kräver ganska mycket av omgivningen. Men då ska ni veta att vi jobbar ganska hårt inuti med allt kaos som är där. Jag försöker tänka på hur jag är varje dag. Oftast går det sisådär.